Upplevelser, endorfiner, skador…varför tränar jag egentligen?

Dagarna efter nyår och tredubbelt så mycket folk på gymmet som normalt – härligt att se ändå! Ok, alla kanske inte fortsätter men alla de gjorde iallafall något, tog sig till gymmet och fick ett träningspass eller två och allt är ju bättre än inget.

För min spelar det inte så stor roll när på året det är – jag gillar gymmet både på sommaren och vintern. Jag springer hellre ett pass en regnig höstdag än en solig sommardag med 20 graders värme. Tar hellre en promenad riktigt tidigt på morgonen än på eftermiddagen. Månader, dagar, tidpunkter eller väder spelar inte så stor roll för mig (mina svagheter är snarare att jag missar att äta, blir vrålhungrig och får slut på energi eller trycker in massa andra aktiviteter på dagen så att tiden försvinner…) – men om det gör det för dig så hitta dina bästa träningstider och kör!

explorista cablecross

Jag tränar för upplevelserna. Jag vill orka åka skidor i lössnö och bestiga berg. Vandra långa sträckor med ryggsäck, cykla i kuperade skogar. Orka kitesurfa en, eller två, timmar i sträck när vinden är så där perfekt så att man inte vill sluta. Vill kunna springa ett halvmaraton eller trailrunning med pannlampa den dagen jag får lust med det.

Jag tränar för att minska skaderisken. Med skidåkning, kitesurf, mountainbike, motorcykelåkande, fallskärmshoppning och andra aktiva intressen i bagaget har jag lärt mig att en vältränad kropp klarar sig bättre den dagen man vurpar. Stark muskulatur skyddar vid krascher, och skyddar knän och andra svaga punkter vid löpning och andra sporter med ett specifikt rörelsemönster.

Jag tränar för endorfinerna och för glädjen efter träningen. För att det inte finns något som ger samma underbara känsla och trötthet i kroppen som efter ett tufft träningspass och för att det är en grym känsla när man sätter ett nytt pb, orkar springa uppför hela backen eller lyckas sätta en chin till.

Jag tränar för känslan. För att känna mig stark, för att känna att jag tar hand om kroppen och för att känna att de där jeansen faktiskt sitter rätt så snyggt. För att känna mig pigg och alert, sova bra och vakna utvilad. För att minska sockersuget och för att bli sugen på bra mat. Och för att hålla mig frisk – både nu och om 40 år.

trött löpare efter pass

Det där det här jag tänker på när det tar emot, när man hellre sover än tar en morgonpromenad eller hellre kollar Netflix än att gå till gymmet. För att ge mig själv ett varför och få bort latmasken som sitter på axeln (ibland har hon har en jäkla övertalningsförmåga när det kommer till att skippa träningen, har du märkt det?).

För oftast mår man ju så mycket bättre när man väl har kommit ut, även om det kanske inte blev det passet man hade tänkt från början. Och vad spelar det för roll, all träning är bättre än ingen träning – och det passet du hade tänkt, det tar du en annan gång!

Varför tränar du?

2 comments

    1. Att tänka att allt är bättre än inget är en bra grej tycker jag – att allt räknas. Annars är det lätt att man tänker att det inte är värt om man inte kör x antal minuter, x antal pass i veckan etc. Och hitta ett varför, vad man egentligen tränar för. Här är ett annat inlägg jag skrev om hur man får träningen att bli av: https://explorista.se/fa-traningen-att-bli-av/ :=

Write a response

Leave a Reply to Emmi Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Close
Close