Vanlife & svemester – från Öland till Höga kusten, Åre till Jämtlandstriangeln – och still on the road!

Regnet smattrar mot taket och vi har precis käkat American pancakes med nutella och banan till lunch på Flatruet, Sveriges högsta landsväg. Regnmolnen ligger tunga över Funäsdalen, utsikten är vidsträckt och det är skönt med dieselvärmare i vanen.

Vi är tre veckor in på vår vanlife roadtrip, efter att ha räknat efter lite – tiden försvinner liksom lite när man bor i vanen. Tre veckor fyllda av upplevelser, härliga människor, utmaningar, regnväder och härliga solnedgångskvällar.

Vi har varit i Skåne på familjehäng. På Öland där jag hoppade 5 meter med kiten och slog personbästa, där vi hade en svinkul kväll med Fabian och Lif som också vanlifear och käkade glass på Ölandschoklad. I Påskallavik och hälsade på en gammal kitekompis, och i Västervik där vi åkte båt och grillade i klassiskt sommarregn med vännerna från västkusten.

Vanlife ger frihet. Att inte behöva boka, bestämma eller planera. Att se vad man har lust med i stunden, se var man hittar pärlor på vägen och se hur prognosen ser ut.

Från Västervik körde vi upp mot ett folktomt Sundsvall och vidare till Höga kusten där nog alla Sveriges svemestrare hade samlats. Vackert, idyllisk och vilt fast nära. Vi vandrade till välkända Slåttdalsskrevan och klättrade Via ferrata på Skuleberget. Badade nakna i kalla fjällsjöar och njöt av utsikten när vi fick en stund för oss själva, utan turister omkring.

Slåttdalsskrevan Via ferrata Skuleberget

Höga kusten är vackert, och ett perfekt semesterställe för familjer. Lättillgängligt, massor av aktiviteter för alla åldrar och väldigt vackert. Sen kanske man inte ska besöka det mitt i juli under corona-tider, men jag tror att hösten här är magisk! Om du ska hit så kan jag tipsa om Friluftsbyn, en charmig outdoor/aktivitetscamping precis nedanför Skuleberget.

Via ferrata Skuleberget

När alla turister gick oss på nerverna styrde vi vanen inåt landet. Vi körde förbi Döda fallet (kolla in det om du har vägarna förbi!) och landade i Östersund.

Och ja, man måste ju älska Östersund! Så himla fin stad, med mysiga restauranger, med Storsjön mitt inne i stan, med fjällen runt hörnet. Och med grymma mountainbiketracks i massor och skidåkning så det räcker hela vintern inom ett par timmars bilfärd. Och bästa pastan och pizzan på La Fabbrica de Gusto, bara det. Lätt en stad jag skulle kunna bo i!

Döda fallet Solnedgång över Storsjön i Östersund

Vi cyklade mountainbike i Fugelsta, superfina trails ned, grusväg upp & repeat! Dagen efter åkte vi till Brunflo bike park och spenderade 1,5 timme med att träna hopp, så kul! Smidigt att ha varmvattendusch i (utanför) vanen så att man kan hitta på kul grejer och inte vara begränsad av att inte ha en dusch.

Hoppträning i Brunflo bike park Fugelstastigarna parkering mountainbike

Från mtb till fjällvandring och vi körde mot Storulvån för tre nätters fjällvandring runt Jämtlandstriangeln. Himla fint, vildare än jag hade tänkt mig ändå – har bara fjällvandrat runt Keb, Abisko och Riksgränsen tidigare men här var det riktigt bra. Det var galet mycket bilar parkerade runt fjällstationen, men väl ute på berget undrade vi var alla var – visst mötte man folk men inte mer än en vanlig sommar. Nu bodde vi ju förvisso tält så svårt att veta hur det var på själva fjällstationerna.

Jämtlandstriangeln vila Jämtlandstriangeln sjö

Älska att vandra och tälta, liksom någon meditativt över det. Gå, äta, sova. Vara nära naturen och höra regn och vind utanför tältduken. Första natten tältade vi efter Blåhammarens fjällstation, och de kommande två nätterna ca 6 km från Sylarnas fjällstation – vädret skulle bli riktigt dåligt så vi gjorde ett basecamp där och tog en dagstur till fjällstationen och tillbaka till tältet. Härligt att gå utan packning också ibland, man rör sig snabbare och kan ta fler höjdmeter + att tältet är färdiguppsatt och allt är fixat när man kommer tillbaka.

Tält Hilleberg Nallo 3GT Tält Hilleberg Nallo 3GT på Jämtlandstriangeln

Från fjället till Åre – att besöka Åre var inte alls planen men när vi körde förbi så tänkte vi att det kanske kunde vara kul att cykla downhill här. Sagt och gjort, vi stannade i Åre och stötte ihop med brorsan och hans tjej Åsa och efter en middag på Wersen’s var det bestämt: vi skulle cykla downhill allihopa. Alla cyklar var fullbokade, men kl 11 stod vi utanför ett par olika cykeluthyrare för att hugga de cyklar som inte blivit uthämtade och lyckades få ihop cyklar till oss alla.

Får berätta mer om downhill i ett annat inlägg – men det var en sjukt kul eftermiddag med gröna, blå och röda leder utför berget!

Åre downhill Åre downhillÅre downhill

Nu hänger vi i Funäsdalen med omnejd – planen var vandring men det lutar mer åt mountainbike. Klockan är halv sex, regnet smattrar fortfarande mot taket och det börjar bli dags att laga middag i vanen, det blir en klassisk pasta bolognese med ett glas rödvin och lite choklad. I morgon ska solen titta fram och vi ser fram emot en fantastisk dag på fjället!

1+

3 comments

Write a response

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Close
Close