Sakta men säkert kommer vi på plats i vår lilla alpby och kursen vi ska läsa på distans börjar inte förrän den 21 januari. Det snöade massor i onsdags kväll vilket gjorde att backarna bjöd på riktigt fin skidåkning i går morse. Ni ska se vyerna här, obeskrivliga! Snäpper upp mig ett steg från mobilkameran, här är en bild från kompakten! Eftermiddagen spenderades med yoga, meditation och massor av lästa kapitel i min bok. Skönt när saker faller på plats och underbart att yoga och åka skidor igen.
Nu är det en vecka sen vi kom hit. En vecka av ups and downs, allt är inte en dans på rosor när man flyttar runt även om det är så värt det i slutändan. Det är nämligen inte helt enkelt att flytta till en miniort i Alperna med två katter utan bil. För väl på plats upptäckte vi att det är väldigt svårt att få tag på saker i byn och att förlita sig på tekniken och logistiken är tydligen inte riktigt gångbart i det här landet.
Alltid lär man sig nåt, om inte annat att se saker med perspektiv och inse att det bara blir så bra man gör det till. Det blir ju inte bättre för att man surar, även om det känns så ibland… :D
Bara en så enkel grej som att fixa SIM-kort till telefonerna, kattlåda och någon form av Internet i lägenheten var superkrångligt eftersom inget går att få tag på här i byn. Peppar, peppar så verkar det mesta ha löst sig nu (en levererad e-handelsbeställning, ett köpt SIM-kort som inte passar, ett köpt SIM-kort som vi har klippt till för att det ska passa, två e-handelsbeställningar som inte fungerade eftersom vi inte har österrikiskt Mastercard eller VISA och en timmes bussresa till en by i dalen senare…ja, ni hör ju!). Man blir helt klart bortskämd med hur bra allt fungerar i Sverige (och Spanien) med just e-handel, teknik, logistik och sånt…
Jag blir frustrerad bara av att läsa…. Haha!
Man lär så länge man lever. ;-)
Kram M
Haha, jag har slagit huvudet i väggen både och en två gånger, men sen får man göra det bästa av läget.