Det här med tjejdagar, tjejkurser, tjejevent…

När jag var 17 började jag övningsköra på motorcykel, på min 18-årsdag körde jag förbi pappas jobb på min sporthoj med mitt nytagna MC-körkort i fickan och strax därefter tog jag bilkörkortet och började köra budbil.

Jag pluggade på gymnasiet (det här var 2003!), körde sporthoj, älskade läppstift och högklackat och rattade runt en maxlång Mercedes Sprinter i stan som extrajobb. Som om det var självklart – fast jag nog var den enda tjejen i stan som körde budbil och en av de få som körde hoj.

Strax därefter började jag som säljare inom industrin, en blond 18-årig tjej i en mansdominerad bransch. För varje manlig inköpare fick jag ta 10-15 minuter i början av mötet och bevisa att jag visste vad jag pratade om. Som om det skulle hända en kille? Sen – när de hade förstått att jag visste mer om hållfasthet och specialtillverkning än dem – gick det alldeles utmärkt att göra affärer. Idag ser det lite annorlunda ut, med fler tjejer i mansdominerade yrken och intressen, och det gör mig så glad!

Men på något sätt har det här varit självklart för mig, att vara “enda tjejen”, så självklart att jag inte har tänkt på det. Förrän nu, när jag läste ett inlägg på Insta om att man bör fixa mekkurser för tjejer på skoter osv. – för det är klart man ska!

Eller ska man? Tjejhelger, tjejkurser, tjejevents….är det bra eller dåligt? Jag har åkt på otaliga tjejdagar. Motocrossläger för tjejer, enduroläger för tjejer. Downhillevents för tjejer. Mekkurser för tjejer. Skiddagar för tjejer. Föreläsningar för tjejer. Senast igår, när jag var på GirlsDayOut med InspireUs (en härlig dag som jag ska berätta mer om i ett eget inlägg!).

Tjejläger i motocross, 2009.

Och ja, jag tror det är bra, i alla sammanhang där tjejer är en minoritet, vilket vi ofta är inom lite extremare sporter. Många killar tenderar att ta mer plats, killgissa och snacka vilket gör att man som ny, kanske enda tjejen och osäker kanske inte riktigt ställer de frågor man hade velat med rädsla för att verka “dum”.

Och då får man inte ut så mycket av den där dagen, den där kursen, det där eventet – och killarna får ett försprång (igen!). Nu generaliserar jag – för jag vet massor av tjejer som tar minst lika mycket plats som killar, och killar som tar mindre plats och är osäkra – men ni fattar grejen.

Enduro camp tjejer Isaberg

Stämningen i en grupp med endast tjejer är oftast peppig, hjälpsam och inkluderande – vilket gör att man lättare utvecklas och tar för sig. Och inte minst har kul, får nya tjejkompisar i mansdominerade sporter och blir peppad av andra grymma tjejer! Det är bara att kolla på Facebook-grupper med endast tjejer – oftast är stämningen mycket bättre där än i blandade grupper. Det bästa vore väl att man kunde dela upp grupper på andra sätt än på kön, men det tenderar ofta att bli svårt.

Jag tror dessa tjejgrejer är bra, framförallt som ett insteg. För när man väl har kommit igång lite och fått lite kött på benen hjälper självförtroendet till att ta plats i en större, blandad grupp.

lavinkurs SVELAV Friåkning 1 med Summit guides i Åre

Och med det sagt, så har jag haft mina absolut roligaste upplevelser, kurser, event och läger i blandade grupper, med både härliga killar och tjejer. För det är dit vi behöver komma – till att vi alla är bekväma i blandade grupper, det tror jag absolut är bäst.

Utbyte mellan kön, mellan kulturer, mellan personligheter och mellan olika typer av människor ger absolut bäst förståelse och resultat, och det är först då vi blir våra bästa jag.

Hur tänker du kring det här med tjejspecifika events? Kommentera gärna nedan, och klicka på hjärtat om du gillar inlägget!

 

 

Write a response

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Close
Close