Jag tänkte precis skriva att jag är sjukt glad att jag tog den här chansen – men det gjorde jag inte. Vi skapade den här möjligheten! Vi drömde, gjorde efterforskningar, sparade pengar, sålde bilar & hojar, tog det där jobbiga samtalet med arbetsplatsen, hyrde ut huset och åkte! We did it!
Den där längtan, den där längtan till Sverige – den är faktiskt jäkligt bra. Den får mig att vara tacksam för det jag har – jag bor ju i underbara Spanien! Jag lär mig ett nytt språk, växer som människa, går på slackline i solnedgången, styr helt över min tid, träffar massor av nya, härliga människor, utmanar mig själv i kitesurf, upptäcker nya miljöer och nya sätt att leva på – allt ihop med min älskade sambo och våra två fyrbenta monster.
För hur mycket jag än längtar efter vårt lilla hus i Göteborg, vår helt egenfixade trädgård, gymmet, mina underbara vänner och våra härliga familjer så vet jag att det finns kvar. Sverige finns kvar, grillkvällar med vänner finns kvar, våren i Sverige kommer igen och svensk sommar är det varje år. Sverige finns kvar – vare sig man är borta 1 år eller 10. Jag kan njuta till 100% av livet vi har här – för jag vet att det finns så mycket underbart när vi kommer hem.
Vi åkte inte från något, vi åkte till något. Vi lämnade livet i Sverige på topp och det tror jag kan vara viktigt, det där med att det finns något bra, spännande och härligt att komma hem till. Vi har flera månader kvar här i Tarifa och massor av spännande planer i höst. Och när vi väl kommer hem, då har vi massor att se fram emot där hemma.
För det är väl så det ska vara – utlandshappiness med en smula av Sverigelängtan?
Kan skriva under på allt du skriver, utom möjligtvis det där om Göteborg :)
I någon av de FB-grupper för utlandssvenskar skrevs det någon gång av någon som flyttat tillbaka att hen längtade att längta efter Sverige. Så tror jag också att jag kommer känna den dagen vi flyttar tillbaka hela familjen.
Haha, det är en intressant tanke och den är säkerligen väldigt sann. Vi alla gillar ju att längta!
Det är precis så det ska vara, var man än befinner sig så kommer man ju självklart sakna något – hur spännande skulle det egentligen vara om man hade precis allt här i livet…? Inspirerande inlägg :)
Precis, jag håller helt med.