Jag sitter på balkongen i Linköping. Nya hemma. Eller ja, inte just här, vi bor temporärt i den här lägenheten i någon månad, men nya hemstaden. Tittar ut över taken, andas augustiluft.
Augusti är min månad. Solen ger sig tidigare, kvällarna är mörkare. Det är fuktigare ute, naturen har lämnat det ljusgröna bakom sig och börjar blanda sig med orange toner. Alla sommarförväntningar är borta och det ligger ett lugn över allt. Sensommar.
Ett och ett halvt år av föräldraledighet är över. Jag har visserligen jobbat sedan slutet av april, men nu börjar vi jobba båda två och tiny börjar förskola. New era. Det har gått fort – samtidigt som det känns som en evighet sen vi stack till Norge med campervanen i väntan på att USA skulle öppna sina gränser efter covid-19. Så mycket som har hänt sen dess! (Har du inte hängt med så kan du läsa om vår föräldraledighet här!)
Jag ser fram emot att lära känna en ny stad. Ny vänner. Komma igång på jobbet efter fem veckors vanlife-semester. Träna – det är ju ett år sen jag gymmade sist pga alla resor! Gissa hur härligt det ska bli?
Packa upp alla grejer, hämta våra saker i vårt hus i Göteborg och flytta dem till vårt nya hem. Åka till Blomsterlandet och köpa blommor, göra ett basecamp av huset vi har hyrt och flyttar in i i september. För basecamp blir det – och härifrån kommer vi hitta på massor av grejer, precis som vi brukar. Har hört att det finns bra downhill/endurocykling i Kisa?
Hello August – det är du och jag och livet!
Visst är det ändå härligt när livet bjussar på kontraster? Har tyckt ni är så coola som maxat den första tiden med er tiny med så mycket vanlife och äventyr, well done!
Linkan blir ju ett superbra basecamp, Östergötland har så mycket fint. Har inte varit i Kisa btw, det står på min bucket list!
Ja men då får vi dra dit tycker jag!