Blir du inte trött på Tarifa?

Ytterligare tio dagar i Taria förbi – och hela jag bubblar av happiness! Under 2016 bodde vi ju här i fyra månder, och efter det har vi varit tillbaka minst en vecka om året. Den här gången hade vi sällskap av Sara & Danny, och Louise. Det var deras första gång i Tarifa och det är alltid kul att visa runt, Tarifa är ju vårt andra hemma. Det är kitesurf, vind och sol. Smala gränder, god gin & tonic och rufsigt hår. Strandbarer, albóndigas i tomatsås och morgonpromenader.

“Blir du inte trött på Tarifa?” frågade Sara en kväll när vi satt på en hamburgerrestaurang, tror det var sista kvällen. Skymning, en cola zero istället för ett glas vin (det hade blivit lite väl mycket vin kvällen innan…!) och ett litet, litet torg med några bord på en uteservering. Och nej, jag blir inte trött på Tarifa.

Frukost på Andrea's i Tarifa kite i solnedgång Frukost på Surla, Tarifa Jag från Explorista, Louise från Isberg photography & Sara från Träningsglädje

Många har undrat vad som gör det så himla speciellt, varför det är kitesurfens Mecka i Europa. För kitesurfen är ju inte perfekt, det är inte plattvatten och inte heller perfekta vågor. Levantevinden är sjuhelsikes jobbig, och det är sjukt mycket folk på sommaren. Så varför? Kanske är det vinden, att det går att kitesurfa 4-5 dagar i veckan i princip året runt? Kanske är det den lilla staden innanför ringmuren, men kuperade gator och massor av uteserveringar?

Kanske är det lamporna som flyger fram och tillbaka på TacoWay när man ger dricks till bartendern eller kanske är det de magiska solnedgångarna man kan se från en takterass? Jag tror inte någon egentligen har svaret, men stan har en speciell vibe och en dragningskraft som man upplever när man bor här en längre tid.

Frukost på Surla, Tarifa Louise fotograferar Sara Emmi kitesurfar i Palmones Agua i Tarifa

För oss är det inte heller att resa när vi åker hit, det är ju som att åka till sommarstugan. Att veta var allt finns, ha koll på restaurangernas öppettider och veta vart man drar när vinden blåser för starkt från öst. Att inte behöva få massor av nya intryck, utan bara koppla av och inte behöva tänka. Att konstatera att det har öppnat en ny restaurang, den måste vi prova! Eller bara gå till favorithaken, hälsa på servitrisen som har jobbat där länge och säga hej till bekanta ansikten i stan.

Här är ett gäng bilder från vår vecka i Tarifa, har du vägarna förbi och vill bli förtrollad så åk dit du med! Och du, om du gillar det här inlägget så kommentera gärna eller klicka på hjärtat längst ner!

cafe diez emmi kitesurfar emmi på strand Vejer de la frontera solglasögon reflektion louise kite i motljus emmi

4 comments

Write a response

Leave a Reply to Emmi Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Close
Close