Perhentian Islands – paradis eller inte?

Regnskog, gömda stränder och kristallklart vatten. Solnedgångar, fantastisk dykning och orörda platser. Visst låter Perhentian Islands fantastiskt? 

Vi hade planerat in sex dagar på Perhentian Kecil, den mindre av de två öarna. En lugn vecka efter storstäderna i Japan, en vecka tänkt för sol, bad och snorkling. Vid första titten var det verkligen fint! Frodig, grön regnskog med palmer som vajjar över de små stränderna och massor av fiskar i vattnet. Och dessutom, häftiga monitor lizards (varaner?) i olika, stora storlekar som springer runt på ön.

Att bara ligga på stränderna och ta snorkelturer kändes ganska långtråkigt och inte så lockade, så vi bestämde oss för att testa på dykning, med tanken att vi kanske skulle ta ett dykcert… Började med ett prova på-dyk – magiskt att se alla koraller, fiskar och växter under vattnet! Vi bestämde oss för att fortsätta med en kurs och de kommande dagarna spenderade vi med att läsa teori, göra dykövningar med instruktör, skriva prov och dyka. Och hänga, hänga med massor av sköna människor på Ombak divers där vi även bodde i fyra nätter. Superbra ställe med kompetenta instruktörer och trevlig stämning!

Efter 3 dagar hade vi vårt Padicert i handen till ett pris 2300 kr/person, Perhentian Islands är tydligen den billigaste platsen i världen att ta dykcert på. Sista dagen gjorde vi två egna dyk och under de här dagarna fick jag se både haj, sköldpadda och massor, massor av Nemo-fiskar!

Filmat och fotat under dyken har jag naturligtvis också gjort, lite dykbilder kommer på fredag!

perhentian-island-kecil-1perhentian-island-kecil-2perhentian-island-kecil-3 perhentian-island-kecil-4 perhentian-island-kecil-5 perhentian-island-kecil-6 perhentian-island-kecil-7 perhentian-island-kecil-8 perhentian-island-kecil-9 perhentian-island-kecil-10 perhentian-island-kecil-11

Men det finns tyvärr en annan sida av paradiset. Dieselluktande vatten av alla båtar som ligger inne vid stranden, cigarettfimpar i sanden, hög musik och den ena turistfällan efter den andra. Soppåsar, hämtmatskartonger och vattenflaskor slängda överallt.

Vi hade inte bokat något boende utan gick runt och tittade på flera direkt när vi kom. Missförstå mig inte nu, jag bor gärna enkelt – men den här standarden var under all kritik. Sunkiga rum, skräp överallt, ostädade toaletter, hål i väggar och en vattenslang till dusch för 300 kr natt (jämför med att en middag på fastlandet kostar 10-20 kr/person.) Och lite samma sak med maten – det spelade liksom ingen roll hur mycket vi höjde budgeten, varken mat eller boende blev särskilt mycket bättre.

skräpskräpcigarrettfimpar strandskräp

Dykningen var jättehärlig och naturen superfin – men till Perhentians åker jag inte tillbaka även om jag är glad att jag åkte hit, tog dykcert och fick uppleva den orörda naturen under ytan. Jag har så svårt att se regnskogen och stränderna så förstörda och nerskräpade, och inte heller människorna här vann mitt hjärta – ett litet leende tillbaka ibland hade inte skadat.

Vad tycker du, har du varit på Perhentian Islands?

10 comments

  1. Nej. Jag var på väg dit för ett år sedan, men en sten föll på min arm i Batu Caves och resten av resan ställdes in.
    Vet dock att min syster älskade Perhentian när hon var där året innan…
    Låter jättetråkigt med allt skräp, jag uppskattar heller inte sånt!

    1. Nej, och jag upplevde det inte så trevligt heller. Har varit på massor av öar, men den här kändes verkligen bara sunkig (ingen hade gjort någon ansträngning att göra något trevligt någonstans till skillnad från här på Bali där boenden, trädgårdar och restauranger är supermysiga!).

  2. Det skär i mitt hjärta! Men såå bra att du skriver och är transperant med dina upplevelser. Hade lite samma känsla när jag var i karibien, fick mig att inse att problemet inte ligger i hurvida äggskal skall komposteras eller ej utan att majoriteten av världens befolkning verkar sakna kunskap om vår planets resurser och kretslopp. Kul med dykcert alltså, som du säger, helt plötsligt blev en ny värld tillgänglig! :)

    1. Precis. Och utöver naturen kändes det inte som att någon hade brytt sig fem öre om att göra det trevligt, fint och mysigt till skillnad från öar t.ex. här på Bali, Thailand eller Brasilien.

  3. Jag var där för 10 år sedan! Jag älskade det så jäkla mycket. Så öde och lugnt:) Ser på bilderna att det vuxit till massor av byggnader sen jag var där…

Write a response

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Close
Close